Poeter.se logo icon
Redan medlem?   Logga in




 
Vi är ingen annan än den vi verkligen är oavsett vem vi utger oss för att vara här ... Jag har dock valt att vara bara mig och inte spela några rollspel alls!


Kärleken är trots sin benägenhet ...

... att blott kunna växa
under frihet, ärlighet, spontanitet
och ömsesidig jämlikhet ...

... inte så lite
något av en institution
vi på grund av 
vår längtan och saknad

allt för lätt
på något förunderligt sätt
låter oss fångas upp av ...

... och undermedvetet
gör att vi
anpassar den verklighet vi möter
till något av en illusion
där ett slags inferrens
per autopilot
får de egenskaper vi söker finna
stämma överens
med orden vi till oss får ...

– Oavsett om

de kommuniceras
direkt till oss
eller om deras
innehåll och den innebörd
så som vi utläser den
gör att var och en av oss
känner sig berörd -

... Allt för att
vi så innerligt önskar få
återvinna det vi förlorat
någonstans på vägen
från nu till då ...

Lätt att glömma är
det som är väsentligt
med det där med att

orden i sig endast förmedlar
3 - 7 procent
av hela det egentliga budskapet ...

Emedan 17 - 30 procent
ytterligare kommer till
när röstens intonation
och artikulering
uttalar dem ...

Men minst
resterande 70 procent
av det vi verkligen avser
att förmedla med våra ord
kan vi blott ta till oss
när vi befinner oss i samma rum
och genom kroppsspråket,
ögonkontakten
samt den personkemi
vi upplever i varandras
direkta närhet ...

Så med all denna kunskap
om sakernas tillstånd
och funktion
när det kommer till
sociala kontakter
känslor
och inte minst
när det handlar om
allt det vi inom oss vet
om alla möjligheter som finns
för att det ska uppstå
någon form av komplikation
när det kommer till det där
som handlar om allt som rör
en potentiell, verklig
eller hett efterlängtad
och önskad kärleksrelation ...

... är frågan jag ställer mig


- Hur kan det komma sig
att vi likväl låter oss falla in i
och förledas av denna institution
när vi så innerligt väl vet
att kärleken vi önskar finna
i våra erbarmligt kärlekstörstande liv
endast kan bli verklig
och kännas tillförlitlig
i verkliga livet
och inte i en virtuellt
avgränsad skapad illusion?

Svaret jag funnit

och ständigt återfinner
jämväl får bekräftat
gång på gång på gång ...

... är att det beror på

att vi trots vår komplexitet
och upplevda
integritet och självständighet ...

... behöver få känna denna

kärlek och allt som den för med sig
vad avser
närhet
bekräftelse
ömhet
älskog
och alla övriga
former av därtill hörande
intimitet ...

... och för att vi ej

är ämnade att ensamma
var och en för sig
behöva vandra utan varandra
genom detta vårt i grunden
så erbarmligt kärlekstörstande liv ...

– Och just därför
låter vi orden i sig
bygga alla dessa illusioner
vilka låter bli till institutioner
vilka vi helst ej önskar att
vare sig någon annan
eller vi själva ska behöva
syna vad avser deras bärighet
och faktiska autenticitet ...

Men tro mig

för jag vet
av erfarenhet
att det blir mindre smärtsamt
och större möjlighet till verklig lycka
när vi istället för att förskjuta
en möjlig besvikelse
låter oss få verifierat och bekräftat
vad som verkligen är
vår önskan
vår förhoppning
och vad som
är faktisk realitet ...

Anonymitet

Pseudo identitet
och allsköns annan
förekommande presenterad
virtuell icke verklig personlighet ...

... må vara ett nöje i sig

och stundom kännas bäst
att börja med för så väl
henne som honom
som kanske till och med
ibland för sådana som
dig och mig ...

Men låt det inte utveckla sig

till någonting mer än
det du klarar av att hantera
i den valda verklighet
och eller illusion
som du väljer inom dig ...

Ty det leder med stor sannolikhet

förr eller senare till
att det gör mindre nytta än skada
när du inte öppet deklarerar dig
och vem du egentligen är ...

Inte bara för dig

men också kanske för någon annan
som hyser samma längtan
men till skillnad från någon som mig
inte förstår skillnaden
mellan det som orden i sig
förmedlar och det verkliga budskapet
den förväntar sig av den dig
den tror att du är
inte bara virtuellt som här
utan också i verkliga livet ...

Det är därför jag har för vana
att ställa som krav att få träffa
mina skrivarvänner i verkliga livet
om vi ska kunna fortsätta en
längre virtuellt baserad kommunikation ...

... just för att jag inte tar

seriositet och likasinnighet
alldeles för givet ...

Vet att det finns en del som tycker
min inställning är något överdriven
men de brukar så småningom
ändra sig
speciellt när de själva drabbats av svek
och någon som tar det mesta på lek ...

Ty ingen önskar få uppleva
sig lurad, besviken och övergiven ...

Tror vi alla var och en

behöver få bekräftelse på
att den vi kommunicerar med
också är en verklig person

Det här är ju faktiskt ett forum

för konstnärligt kreativa själar
och inte en datingsida
för dem som söker tillfälliga relationer ...

Men som de kreativa individer vi
alla i grunden är
har vi då också benägenheten
att känna lite mer av allt det där
som har med kärlek och känslor att göra ...

... det gör att vi behöver ses i verkliga livet

och eller få prata med varandra på riktigt
på annat sätt och vis ...

Ty vår kreativa natur

är i all sin känslosamhet
inte i behov av att få betala
eller har råd med
ett sådant högt pris
som det kan bli
när vi inte tar varandra på allvar
och därmed inte varandra respekterar
så som vi borde kunna förvänta oss
av varje vettig och seriös
likasinnad kreativ individ ...

Visst kan vi leka med varandra
om vi så vill
men bara om det sker på lika villkor
och inte bygger på vad blott den ena
av oss som kommunicerar vill ...

 

 

 

__________________________________
Tillkom och publicerades här tidigare
i december 2012.
Det förmedlade innehållets innebörd och mening
torde dock sakna bäst före datum ...




Övriga genrer (Drama/Dialog) av Peter Stjerngrim VIP
Läst 93 gånger och applåderad av 1 personer
Publicerad 2022-05-10 17:33



Bookmark and Share

  > Nästa text
< Föregående

Peter Stjerngrim
Peter Stjerngrim VIP