Ljuset har slocknat
från gatans iver
månens skimmer
är vad som är kvar
ditt mörka hårsvall
gör mig betagen
det smeker kudden
och doftar sommar

Ljudet från gatan
hörs inte längre
du sover så behagligt
bara rosorna doftar
på andra sidan midnatt
lever dina drömmar
du bär dem i handen
och låter hjärtat följa

Solen kastar strålar
in genom gardinerna
våra hjärtan vibrerar
jag plockar rosenblad
på din sida av sängen
jag är din väktare
när morgonen tänds
finns bara du och jag

Vinden slår långsamt
vid frukostbordet
jag kan inte andas
bortom din närvaro
vi vill känna närhet
det måste vara så
när du lämna bordet
är tiden smärtsam

(Copyright © ULJO)