Med henne blir jag en annan. Jag drar upp hennes armar ovanför hennes huvud, kilar in mig mellan hennes ben, särar.
Hon vill att jag bestämmer.

Jag vet hur hon känner sig nu, tillgänglig, utlämnad, naken i sin längtan. Hennes ögon har en dimmig slöja. Jag har nästan alltid varit hon. Och vetskapen om det, vad hon vill, landar hårt.

Något vaknar inom, slår upp sina ögon, sträcker på sig och ler. Borde jag bli rädd? ’Något’ skakar sakta på huvudet, 'något' vill inte somna om. ’Något’ är här för att stanna.

Hon, under mig. Hennes särade läppar, hennes bröst, hennes mjuka linjer. Mitt fasta grepp kring hennes handleder. Åtrån sköljer över, genom mig i heta vågor. Det här är ett nytt slags hav, med nya strömmar. En ny horisont. Nästan samma, men inverterad, spegelvänd.

’Något’ och jag flyter samman.
Föds jag eller dör?

Rovdjursbegär.
Min hud är strömförande och varm.

’Någots’ tänder glimrar vita i mitt mörker.