Poeter.se logo icon
Redan medlem?   Logga in




 

Gastkramad

Skymningen häver sig över, den lutar sig in.
Jag föddes inte så. Med infällda tänder. Urlakad, gastkramad, tyst. Lagom, försiktig och blek. Med natten i nacken och sorgen i knät.
Vi blev till -
Orden utanpå.
Och rösterna som steg.




Prosa av jba VIP
Läst 844 gånger och applåderad av 18 personer
Utvald text
Publicerad 2023-03-15 11:09



Bookmark and Share


  lodjuret/seglare VIP
Litet som att älska eller drunkna. Litet som vindlande höjder och att bli nedtryckt under vatten av någon som vill kunna skylla ifrån sig efter att ha försökt sig på att närma sig ett eget paradis.
2023-04-30

  Ninananonia VIP
Innerligt bra skrivet... Jag känner mig också gastkramad ibland...
2023-03-17

  till E
Poesi med hög kvalitet. Flera superba formuleringar med originell touch. Avslutningen är också helt i min smak.
För egen del får jag inte riktigt grepp om ordet gastkramad med övrig text, men inget som stör :)
Toppentext!
2023-03-16

  Emanuel Sigridsson VIP
Här ges tillfälle att på djupet fundera över geno och fenospråket (Kristeva). Rad två och tre är bedövande i sitt sätt att generera ur det underliggande språket (geno).

Sista raden får jag nog fortsätta att fundera över. Den påminner mig om hur jag ibland kan uppfatta Nelly Sachs.

Att jag blir ensam med en rad.
2023-03-15

  Kajan VIP
Lysande, om det kuvade, från titel till den avslutande raden som lämnar en kvardröjande ton av ensam vandring och avsked.
2023-03-15
  > Nästa text
< Föregående

jba
jba VIP