hjärtas symfoni spelas om igen och igen 

först i glädje men sedan smärtar där 

dom första raderna spelas ut av nykärleken 

och det sista av smärtan ut av ensamheten 

och av slutas alltid med saknaden av det sista 

mötet och efter ett tags lidande när det har 

ebbat ut så kommer saknaden efter nästa möte 

igen som en blomma som växer upp vissnar 

och blommar ut igen det tar aldrig slut så länge 

man lever detta liv det är underbart men

smärtsmnt en ballans gång mellan glädje och sorg

man avgör skälv om man vill utsätta sej skälv att 

våga öppna upp sej skälv med risken att bli sårad igen 

men villjan och nyfikenheten finns alltid där om att 

möta den rätta och leva till samman livet ut var inte rädd