I dina känslor för mig älskade du mig med allt du

förmådde dig till att äga

I mina känslor till dig fann jag euforiernas lycka

Lyftes till skyarna i en resa

bara för dig och mig

Jag älskade dig som min ende och stora kärlek

Förstod aldrig att kärleken var så  universell och skör

i sin djupa kraft

Men tiden förändrade dig

Obearbetade rädslor blev till förödande kontrollbehov

Jag stod kvar

i min låga självkänsla

I vågor av mitt självförakt

I ångestfyllda rädslor

Fångades upp av ditt nät

Förlamades till ingenting

Vår kärlek i de höga bergen

rämnades obönhörligt till stoft och tomhet

Bland okändas marker

Kärleken är ett föränderligt ting

Bygger ständigt klossar av stabila kärleksberg

Om vi förmår oss att släppa taget om

egots greppande tag

Kan vi nå den universella kärleken

Allt för att vi ska älskar vår näste

så som vi ska älskar oss själva

I nöd och lust