Profeten sa:
Att segra är att ge upp allt
Att leva är att våga dö
Kom till sans, allt kött är hö
Se guldet i vad Gud befallt

Poeten sa:
Jag läks i skrivandets process
Från världens oro och dess stress
Logos liv är dess finess
Befriar mig från grå tristess

Profeten sa:
Frukta intet utom Gud
Alla vill de profitera
Jag har valt att profetera
Livet finns i Herrens bud

Poeten sa:
Buden bränner själen vid
Nåden skänker hjärtat frid
Diktandet är utan tid
Dit flyr jag från en fastställd strid

Profeten sa:
Krig för Herren Sebaot
Satan faller för hans hand
Öppnar sig gör Kanaans land
När du i ödmjukhet gör bot

Poeten sa:
Främmande för mig är dom
Se Guds Son är fin och from
Jag närs av Pauli brev till Rom
Bräcklig är jag, inte tom

Profeten sa:
Bräcklighet är botens kärna
I stoftet gör du Herren mild
Du ser då Hans mönsterbild
Kristus är Hans morgonstjärna

Poeten sa:
Stoftet kan jag ej förstå
Jag upptas dock av himlen blå
Ordkonst är för mig att så
Kräla du men jag vill gå

Profeten sa:
Noas regn och Mose manna
Ingen vet vad himlen skänker
Vem den föder eller dränker
Likväl är dess domslut sanna

Poeten sa:
Kungars Kung i all sin glans
Bjuder bruden upp till dans
Språket ger mig ingen chans
Detta erfars bäst i trans

Profeten sa:
Vem dansar såsom Herren Gud
Men ser du i hans öga tåren
Skadad av de karga åren
Är hans annars fagra brud

Poeten sa:
Vi skrattar sist, vi skrattar bäst
När Livet ler mot oss som fäst
Vår blick på lammets bröllopsfest
Av nåd allena blir man gäst