Den dag du lämnar jorden
och inte längre finns
så tafatta blir orden
du blir till en vi minns

I livets pussel fattas
det nu en vacker bit
som inte nog kan skattas
där platsen gapar vit

När dagen just är vaknad
hörs fågelns sorgelåt
i vindens sus finns saknad
och älven brusar gråt

Jag önskar tyngden lätta
i hjärtat hos dig nu
med att för dig berätta
att ingen mänska ju

kan någonsin ersätta
den biten som är du


bild: Hitta.se