De tappraste av oss överlever 

De bevisar att livet är värt att leva

De söker sina vägar för  att komma vidare.

De hittar meningen med livet.

Genom skogen, över ängarna och havet

Med hjärtat som kompass.

De kan inte stanna och kommer inte tillbaka

till de förgiftade viskningarna om trygghet.

Det är så det som är trasigt kan bli helt igen,

Aldrig stanna, aldrig se tillbaka.

Det finns ändå med oss, vare sig vi vill eller ej

Men en dag kommer vi att bli befriade och

den långa färden är vår vän.