Ur

dimhöljda drömmars dis

framträder,

döda gastar.

De kastar sorg

och smärta,

på Nornans ord.

Det är mörkt,

det är kallt nu

i Norden.

Nornorna spinner

och spinner,

våra ödens vävar.

Det är mörkt,

det är kallt nu

i Norden.

Men en dag,

ska Sköldmön

skönjas igen

vid Midgårds rand.