Av årstiderna får våren

representera min ungdom

för allt förändrades då kroniskt

och tiden den bara gick

Alla mina minnen är så svag

som en flod av svagt

blinkande små stjärnor

på en sommarhimmel

Ja men min längtan var tydlig

tydlig som fullmånen

där en helt molnfri

och glasklar höstnatt

Så nu när hösten åter

har knackat på min dörr

då fortsätter jag förneka

att tiden har satt djupa spår

Men hösten den tar mig nu

oundvikligt någon annanstans

dit där årstiderna flyter samman

till en sorts konstant …illusion

Copyright © AndLou