Snyta sig i kökshandukenDet snöar och snöar. Det är som om snön tagit bort ljuden. Jag hör inte ens trafikljuden från Söderleden.
Står du vid fönstret nu? Ser du snön smälta i forsen? Eller ligger isen redan? Har du slutat håva sik? Slutat ge bort de stora fiskarna till byborna?
Är du i Nerja istället? I ljuset, solen och värmen du älskar? Dricker du dina dagliga öl? Kollar på folk? Snackar lite skit med dem på rostig spanska? Stuckit från dina barn som bara kontaktar dig när de vill ha något från dig? Som inte låter dig träffa barnbarnen. Som är vuxna men funkar som elvaåringar tillsammans med dig.
Charmar du någon ny blivande fru? En bra kvinna? Någon du kan serva? Laga mat åt? Diska, städa och tvätta åt? Någon som är lite trött? Lite ensam, lite trasig? Eller någon girig? Någon som behöver beskydd? Någon som myndigheterna är efter?
Eller jobbar du i stan just nu? Tog du flyget för 59 kronor? Jobbar du som indrivare? Säger du med din mjukaste röst: "Varför betalar du inte? Har du inga pengar?" Eller står du någonstans och lagar mat inför kunder? Talar om hur bra köttet är?
Och hur är det med gikten? Har du ont? Kan du gå? Har du kvar näsdukarna i tyg jag köpte åt dig? Eller slängde du dem? Snyter du dig i kökshanddukarna igen?
Jag hoppas du står vid ditt fönster och ser snöflingorna smälta i forsen.
Prosa
av
Ohemulen
Läst 206 gånger och applåderad av 20 personer Publicerad 2022-11-20 12:25
|
Nästa text
Föregående Ohemulen
Senast publicerade
Så var det dags för min bror Alla gillar de mig Synlig Utan väg Förmätet Elda i tunna Röja sly Kvarlevor Se alla |