Så var det dags för min bror

Blå kista

Röda rosor och blå iris

Prästen i vitt hår och vit klädnad

Levande ljus

Fönster över hela väggen bakom altaret

Tåget som far förbi utanför över slätten

 

Några sörjer

Andra väntar på kaffet och småpratet 

 

Jag känner hans hand på min skuldra

Fri vers av Ohemulen
Läst 111 gånger och applåderad av 20 personer
Publicerad 2024-01-15 18:58

Skriv ut
Spara som PDF

Linil Tack för dina ord som kändes tröstande .. även jag har varit där. 2024-04-26

soligajag_1 Så vackert du skriver om din bror , jag känner värmen från dig i dina ord! Många varma kramar ! Soligajag_1 2024-04-02

Leif Daniel Isaksson Vackert 2024-03-19

Pertomas Väldigt fint... 2024-02-07

Eva Langrath En fin dikt om avskedet från din bror. 2024-01-24

Tomas Sofia Johansson-Jonsson 7 i min familj och vänner har dött på 9 år det är en del jag saknar en del en del kände jag inte så väl men när min pappa dog blev det katastrof... 2024-01-18

Boneyfrank Fint diktat. Raderna målar upp en bild. Applåd 2024-01-16

Kungskobran Find skaldst 2024-01-15

karenina Med få rader förmedlar du många bilder och känslor som berör 2024-01-15

Gunnar Hilén mmmmmm jag tror mig veta så fint balanserat 2024-01-15