Klassgränsernas skam
går rakt genom
min familj,
mellan mig
och dem.

Tre klappar
kan du väl ge mamma,
säger fadern
och jag
är tyst.

men i mig räknar hjärnan
per automatik

hur många
skippade luncher

hur många mackor vitt bröd
med smör
kan jag äta
kan jag byta
mot mammas glädje

mot en stund av att vara
utan
försynta frågor
oförsynt ifrågasättande

ett
rasande
värde.