Poeter.se logo icon
Redan medlem?   Logga in




 
Och alla fötter stampade söndermarken, och vid kravallsstängslet hängde fyllesjuka flickor i klasar.


Det var någonting med himlen den natten

Jag har tröttnat på dråp och fall
Och på döda hundar längs trottoarkanter
För hur väl vi än spacklar fasader
så töar isen och vi drunknar
Vi drunknar i ånger och
jag förlorar hjärtat när du
Hängde mig i svarta moln

Spetsade själen med
sprit och tältpinnar
Viskade tomma meningar om
hudens närhet för att
Få veta om min hud
känns det minsta

Jag hade hjärtat i slagsmål
och begravde allt annat
Under ett trasigt järnstängsel

Och alla stålhättor
alla jävla kängor
Trampade sönder blodkärl
och fick alla dolda budskap
Att rinna ut i sanden i samma takt
som himlen skiftade färg
Pandorasask rymmer inga hemligheter
när den göms under bar hud



Barn med eld i ryggen
bränner broarna till
Andra sidan
där allt väntar




Fri vers av unhappyvoices
Läst 632 gånger
Publicerad 2006-08-10 00:27



Bookmark and Share


  the_Misery13
Oerhört välskriven och inspirerande. Ditt språk, din melodi och rytm får mig att vilja göra egna mästerverk... för det var vad det här är... Ett mästerverk!
2006-08-14

  Bump
jo.
jag blir sjuk av den. du skriver otroligt underbart. kan inte längre välja ut någon favoritbit för nu känns det bara kärlek åt hela och allt. tack.
du är så bra.
vet det.
puss!
/lillasyster.
2006-08-10
  > Nästa text
< Föregående

unhappyvoices
unhappyvoices

Mina favoriter
Du pumpar bra, sa jag.