Jag såg det igen
En skugga av en bit av ett hörn
Men jag behöver inte se det för att börja
Där i trådarna som binder ihop allas tankar
Ett krig som kallar
Inte "krig" med en poäng
Eller ens vinnare
Första världskriget
Inte "kallar" som i något episkt meningsfullt öde
Kallar som i ett brev på posten. Det är från militären. Du har inget val. Du måste delta.
Du måste offra din själ

När man är i kriget kan man inte älska
eller sörja
jag tror man måste ha en själ för det
det går inte att vinna
bara att glömma
ignorera

Det jag inte kan stå ut med är:
Hur dumt det är
Vi förstörde allt utan anledning
Och vi hade inte ens kul
det är typ komiskt
men jag kan inte skratta

Solen och tårar
Jag tror jag får tillbaka min själ så