... så som till exempel
sådana motivationsfaktorer
som gör att vi väljer
att göra någonting speciellt
vilket vi förutan att vi ser
nyttan det för oss ger
helt enkelt skulle låta bli att göra ...

Tänker nu inte på
det som händer i det lilla livet
vi lever i hemmets trygga vrå ...

Ej heller tänker jag på
det som har med vårt yrkesliv att göra ...

Nej, det som jag känner just nu
är det som gör att jag inte kan låta bli
att skrifta ner lite
om det jag här vill beröra
har mer med det lite större
sammanhangen där vi kommer till korta
som enskilda individer
i förhållande till situationer
där vi ej har något annat val
än att acceptera villkor
satta av organisationer
banker och andra offentliga institutioner ...

... vilka saknar incitament
för att underlätta vår vardag
Ett förhållande
vilket jag motsätter mig helt bestämt!

Att banker
äger betal- och kreditkortsföretag
är ett exempel
Tänk dig att du har ett betalkort
som du använder i ditt arbete.
Kortet är utställt på dig som privatperson
och du har 30 dagars kredit utan extra kostnad
förutsatt att du betalar innan förfallodagen.
Dina utlägg i arbetet betalar du med kortet
och lämnar kvitton som du redovisar i god tid
till ditt företag för att få ut ersättning i tid
för att kunna betala fakturan du fått på ditt kort.
Detta fungerar utmärkt i de allra flesta fall.

Men ...
Tänk dig sen att ditt företag plötsligt
helt slutar att ersätta dig för dina utlägg
och du står där med en kort-faktura
på 20 - 30 tusen kronor ...

Få eller ingen har som privatperson
råd att betala en sådan faktura
inom ramen för sin månadslön.

Du får då lov att lägga upp
en avbetalningsplan med kortföretaget
till en effektiv årsränta på 36 procent.

Konsekvensen av detta för din ekonomi
är inte så svår att räkna ut ...

I min värld borde kortföretaget
erbjuda den som drabbas av
att företaget gjort så här
erbjuda kunden att via banken
vilken äger kortföretaget,
få ta ett lån till en ränta på 5 - 9 procent.

Det vore såväl etiskt som moraliskt det rätta!

Men ...
36 procents effektiv årsränta
ger rätt bra intäkter
och precis som banken
gärna ger dig amorteringsfria
bostadslån där du ''bara''
behöver betala räntan på lånet ...

... ser kortföretaget gärna att
du får en avbetalningsplan
där du under så lång tid som möjligt
blir en betalande ränteintäktskund ...

När det gäller kortföretaget
blir du utåt sett en dålig betalare
vilken straffas med hög ränta
och avbetalningsplan.
Trotts att är en synnerligen
god betalare av ränta till dem.

Priset på pengar är just ränta
... och på senare år avgifter därtill
i allt högre omfattning ...

Amortering på lån hos banken
är rätt ointressant för utlånaren
av just detta skäl.
För dig som låntagare blir
ditt hus-/bostadsköp
en investering vars värde
förblir i bankens ägo
så som säkerhet via pantbrev etc. ...

... allt emedan du i princip
betalar en årsränta som motsvarar
en rätt dyr hyreslägenhet
där din förhoppning om värdeökning
på din investering blir till
att försöka tro på att marknadsvärdet
stiger så mycket att du vid en försäljning
kan betala tillbaka hela lånet
och få ut en hyfsad avkastning på din investering
i form av mellanskillnaden ...

Men ...
Nu är det ju tyvärr så i verkligheten
att det inte finns någonting som heter
evig tillväxt ...

Det fungerar liksom inte så
när vi lever på ett klot med begränsade resurser ...

Lika fel som jag tycker att det är
att bankerna lånar ut pengar amorteringsfritt
och därmed, enligt min mening,
räntemässigt ockrar sina kunder över tiden ...

... Lika fel tycker jag det är
att de via sina kortföretag
med skyhöga effektiva årsräntor
medvetet låter kortkunderna
som drabbas av att ej kunna betala
inom ränte-/kostnadsfri kredittid
få betala en ränta som innan skulden är betald
många gånger är flerdubbelt större
än själva kapitalskuldbeloppet ...

Tror tyvärr att många som läser dessa rader
gäspat ett bra tag redan nu
och undrar över varför jag skriftar ned det här
just här ...

Kanske hoppas jag att fler ska reagera
på dessa missförhållanden
och börja tänka igenom
hur vi kan förändra dessa förhållanden
så att färre blir blåsta på sin bostadsinvestering
och att de som har betalkort via sitt företag
där de är och eller har varit anställda
inte behöver bli dubbelt blåsta
och försatta i ekonomiskt trångmål
när de blir stående med utlägg i tjänsten
obetalda av arbetsgivaren ...

Men ...
Jag är realist
även om det i detta fall
känns rätt trist ...

Behövde dock få ur mig dessa rader
för att inte koka över inombords
av den ilska och irritation jag känner
inför sådant här ...

Finns ju rätt mycket annat
på liknande teman
vilket jag tidigare skriftat om
av samma skäl ...
Men just här och nu
var det just det här
som jag kände som angeläget
att få dela med mig av ...

... Om inte annat för att
få en liten överblick
på vad det handlar om
allt det där som rör sig inom ...