Vi har haft kris här hemma.
Min hustru varit sjuk.
Hon fick ingenting behålla av vare sig fast föda eller vatten.
Det gick dygn.
Kräkningar. Kräkningar.
Och jag svepte min torkartrasa.
Till sist hamnade vi på Akuten.
Där blev det dropp. Provtagning. Gastroskopi. Skiktröntgen.
Inläggning.

Nästa dag kom hon hem igen.
Trött. Matt.
Men man fann inget allvarligt.
Och
nu kommer hon sig igen, min hustru.
En kämpinna.

"Vill du ha ett stekt ägg, en liten korv och några grönsaker?" frågar jag henne, där hon ligger soffvilande.
"Gärna!" svarar hon. Ler.
"Vänta en liten stund bara".