Sitter i mina minnen
De smeker och sticker, om vartannat.
Jag vet inte vad jag ska känna längre,
men någonting känner jag.

Sitter i mina minnen
och de ger mig samma känsla som att sitta i ett blomsterhav
en sommardag.
Lika flyktigt och smula kort
som sommarens tid

skön och sorglig
varm som kall.

Men det gick,
det gick att även gå.
Jag behöll det viktigaste
det jag ville nå.