Poeter.se logo icon
Redan medlem?   Logga in




 
verkligheten som värst


oro

min oro jagar mig
bort från sömnen
tittandet i taket
snurrande tankar
om levande människor
om döda ting

befrielsens sömn
håller sig borta
och jag börjar att tröttna
på att slå mig
ur situationer

jag behöver ro
att smyga med ålaekan
efter nordstös bergbranter
att kunna ta enöl
med Ulf och Agneta
på vendelsö

jag tänker med vemod
på mörka höstkvällar
då turbo och jag
smög hem över fjorden
i kolmörkret
efter midda på öa

mycket var annorlumnda
men det hjälper inte
min längtan
min oro
är kvar




Fri vers av tom boreland
Läst 322 gånger och applåderad av 1 personer
Publicerad 2006-08-12 01:11

Författaren tom boreland gick bort 2024. Texterna finns kvar på poeter.se som ett minnesmärke på den avlidnes och/eller de anhörigas begäran.



Bookmark and Share


    ej medlem längre
Det slär mig, när jag läser detta, hur vi människor kan vara olika, leva olika sorters liv, men ändå dela samma nattliga oro
2006-08-13

  Sanningsägaren VIP
ett vemod
som känns
från kust
till kust
2006-08-12
  > Nästa text
< Föregående

tom boreland
tom boreland