Vi upplever ett halvår av kung bores
vita helvete.

Längtar efter värme och ett uns omtanke.

Människor söker sig till husväggar i söderläge.
Allt för att duscha bort vinterns tankar.

Inget är som dessa 6 månader av frost jämfört med det vi ibland upplever omkring oss.

Där finns händelser och möten inte ens en fimbulvinter kan uppbringa.

Det ger kårar och ståpäls på armar och rygg.
Där hjälper ingen sol.

Men likväl står vi där när händelserna bleknat bort och solen tittar åter igen över horisonten.

Det är så vi är. Dock inte alla.

De kommer vi ihåg när vi går i lätta kläder med solen i ansiktet.

Vart vi då ska gå spelar inte längre någon roll.
Tiden och stegen räknas inte längre.

Året har tagit nya tag om vår själar.