... att ständigt framhäva till dig
och alla andra
vilken god far jag är
och har varit genom åren ...
Det irriterar dig
att jag ständigt framhärdar
och alla andra klandrar
för hur orättvist och orättfärdigt
saker och ting varit mot mig ...
Någonstans längs vägen
genom de år som gått
borde jag väl ändå
såväl insett som förstått
att jag måste börja ta ansvar
för såväl stort som smått
och inte fortsätta skylla ifrån mig
genom att låta alla andra
ta på sig för att ha orsakat
alla de eventuella fel jag själv begått ...
Det är ju aldrig ens fel
att två träter!
Det är något jag uppenbarligen
ej ens vill ta till mig
och än mindre förmår att förstå ...
- Tyvärr händer det som så ändå
inte ofta men likväl
att man drabbas av någon
som livnär sig på
att förstöra någon annans liv ...
Sällsyntare det dock är
det som hänt
och ligger till grund för
det mesta av det som tyvärr
ännu gäller här
för mig
och därmed så ock
indirekt påverkar dig ...
... Ty här är det någon
som gör det den gör
inte bara för att den så kan
utan för att den har som ambition
att göra livet till ett helvete för mig
även om det så ock drabbar andra
så som dig ...
... Någon som dessutom
känner tillfredsställelse
och njuter av den anrättning
som den lyckas åstadkomma ...
Tyvärr är detta någonting
jag behöver yttre hjälp för att
förhindra att den med nya djävulskap
på olika sätt och vis ska fortsätta återkomma ...
- Dock ej så lätt att få
när ingen ens vill vare sig lyssna, se
eller verkligen förstå vad det är som sker
framför deras ögon trots att de borde
kunna såväl se som förstå vad det är som
pågått genom alla år
men som så likväl ännu pågår ...
- Vet att du såväl insett som förstått
vad som hänt
men förstår också varför du ej vill medge
att du faktiskt vet inom dig
att det är så som jag säger att det varit och ännu är ...
- Men samtidigt vet jag
att du också vet inom dig
att jag genom åren oavsett såren
jag i alltför stor omfattning fått
och hur jag har mått
funnits här för dig
när helst du behövt mig
och att jag bjudit dig
på mer än hela mig
i såväl stort som smått ...
... även då jag blivit av
med allt jag haft
men också det jag har
och så ock de förutsättningar
som behövs för att kunna
skapa en ny framtid ...
En framtid parallell
med en nutid
där jag ännu får en chans
att mot alla odds
kunna överleva och finnas kvar
för att ha en möjlighet
att kunna fortsätta
få vara en god far
till mina älskade barn ...
Ja, jag framhärdar
och fortsätter att framhålla
att jag är en god far!
- Ty det är det jag har kvar
och någonting som ingen
någonsin ifrån mig tar ...
- Men med att vara en god far
avser jag inte på något sätt
att hävda att
jag inga fel och brister har ...
För det är jag synnerligen medveten om
att jag har och så alltid har haft
genom alla mina levnadsdar
och att jag för all framtid
fort jämt så ock kommer att ha ...
... oavsett hur mycket jag försöker
att vara en god människa i allmänhet
men så än mer en god far i synnerhet ...
- Det som gör mig till en god far
är att jag älskar och prioriterar
alla mina barn ...
Och att jag inkluderar dem i mitt liv
men också bjuder på mig själv
och ger dem all den tid
de behöver med mig
Precis så som du vet inom dig
att du alltid kan få kontakt med mig
oavsett tid på dygnet
eller vad jag än har för mig ...
Det enda undantaget är
när jag ligger i narkos
på grund av operation
eller ej får ha mobilen på
med anledning av
en liknande situation ...
Ja! Jag Är en God Far"!
- Även om jag gör fel ibland
eftersom jag trots allt är människa
och därmed liksom alla andra
oundvikligen så ock fel och brister har ...
- Men oavsett min situation
och de förutsättningar jag har kvar
så minskar inte någonsin ambitionen
jag har att vara en god far ...
Dock innebär det ej
att jag inte kan bli en bättre människa i allmänhet
och en än mer god far i synnerhet
allt eftersom ambitionen i sig
genom daglig erfarenhet
tvingar mig att se och inse
alla de fel och brister
jag antingen
ännu ej upptäckt men på grund av situationen
upptäcker finns där livs levande
och synnerligen aktivt verkande inom mig ...
eller
att jag uppenbarligen ännu ej lyckats lära mig
hur jag ska kunna undvika de fel och brister
jag redan utifrån tidigare erfarenhet
borde ha kunnat undvika
men som likväl upprepar sig ...
- Ägnar varje dag åt att försöka se, inse och lära
mer om hur jag kan eliminera risken för
att brista och göra fel
i alla olika tänkbara och otänkbara situationer
som möter mig ...
Men även om jag har ambitionen
att vara och framhärdar samt framhåller
att jag så är en god far
så är det inte liktydigt med
att jag skulle vara felfri och perfekt
vare sig som människa eller far ...
Ty det vore ju omänskligt
om jag så verkligen var ...
Finns säkert oändligt mycket mer
att säga om det som varit och det som är ...
... Men det jag förmedlar här
berättar trots allt det allra mest väsentliga
kring det där
som irriterar dig
när jag försvarar mig
och framhåller att jag är en god far
trots alla uppenbara misstag jag gjort
och ännu gör
om än inte varje dag
så tillräckligt ofta
för att min uttryckta ambition
inte bara dig utan även flera andra stör ...
Men med facit i hand
och utifrån de förutsättningar jag saknat
var gång jag somnat som var gång jag vaknat ...
... och allt det jag
utifrån i princip ingenting
lyckats åstadkomma
och allt jag lyckats ge mina barn
utöver hela mig själv och all min tid ...
- inklusive all den övertid
jag egentligen ej har haft
men likväl återtagit
även när jag saknat kraft -
... så framhåller jag
inte utan viss stolthet trots allt
att jag tycker att jag lyckats rätt bra ändå
i min ambition med att försöka vara en god far ...
Så även om det irriterar och stör
så är det inte någonting jag vare sig känner
att jag behöver tona ned eller be om ursäkt för!