Tillslut så förstod jag

att allt handlar om

att våga lita på någon.

Det är du som får mig

att känna tillit och mod

genom din envishet.

Jag är nu en blomma

som torkar ut

och vissnar utan dig.

Du är nu regnet

en plats där jag är säker 

och kan växa fritt.

Du har övertygat mig 

om att ensam 

inte alls är att vara stark.

Och jag vill att du ska minnas mig

glad och dansande

i en vinröd kimono,

den dag jag måste gå.