24/8

Det är fest,

på andra sidan stan

jag var där förut

nån gång mitt på dan

Jag tar ängslan

och sätter i en vas

får jag flera chanser

att gå på kalas?


Sötebrödsmånaden är över för den här gången och jag har med egen kraft och viss hjälp av verklighetens natur skickat mig själv till Hades åter igen. Dödsmusiken intresserar inte, jag fördjupar mig i mytologi och bibel, det är spännande. Jag är min fars son, jag petar till och med i näsan som han när ingen ser, dricker mjölk direkt ur paketet, kör för fort. Pappa hade inte kunnat hjälpa mig nämnvärt där jag nu befinner mig, det ska jag redligen erkänna. Famlar efter glasögonen, jag ser knappt vad som står på skärmen. Tobaken var morsans domän, detta fruktlösa och ständiga försök att stilla någon slitande kraft inom mig, en demon som inte får ro.
Jag fick åtminstone några hyggliga dagar, ett andrum, en paus. Nu är vi snart tillbaka där vi började, fast ändå inte. Jag pratar med Gud och blir lite mer lugn till sinnes innan jag somnar om för att sova bort denna menlösa dag. Jag har fått se prov på att jag faktiskt kan må lite bra ändå mellan varven men glädjen eller åtminstone tillförsikten måste bli mer permanent i min själ för att resan skall kunna gå vidare. Jag tackar Jesus för att orden flödar igen. Jag fördjupar mig i frågan om Jesu tillflyktsort när hans kropp dog på korset. Frågan är inte helt lätt att besvara, det finns inte jättemycket i bibeln om detta ämne. Han lovade tjuven på korset bredvid honom att han skulle få vara med honom i Parasidet redan samma dag så vi vet att han for upp till paradiset. Men det finns också verser som pekar på att han predikade för fångna i en annan realm, sen om det är Hades eller Gehenna är inte helt lätt att utröna, det beror på översättningen. Nog om det, jag rekommenderar mytologi i allmänhet som ett intressant och givande göromål. Där jag sitter och slentrianmässigt röker mina långa blåa Winston så får man resa till en annan värld via smartphonen och det är ej att förakta, det är nog så värdefullt. Jag petar in en Grov portition och fortsätter skriva. Rammstein i högtalarna. Jag vet inte längre vad jag ska tro om denna behemoth till band, nu har det framkommit mycket allvarliga anklagelser mot Till, sångaren. I värsta fall får man väl bränna alla sina Rammstein-tröjor. Blir han dömd kan jag inte med gott samvete fortsätta lyssna på musiken, den är då besmittad. Jag köper inte Polanski-argumentet för fem öre.
Usch, dagen är redan på väg mot sitt slut men det känns som den precis har börjat. Jag kan inte dygna igen, det finns inte på kartan, det var brutalt mot både kropp och själ. Stadsfesten börjar i morgon och jag ska inte gå. Ännu ett sorgeämne. Jag citerar en bön av Hanna Bloom:

Herre, tack för att du har ett gudagivet syfte för mig. Tack för att jag inte behöver fundera på varför jag är på den här jorden.

Jag litar på att Gud har ett syfte för mig men i mina mörkare stunder så undertrycks detta, jag kommer fortsätta bygga mitt andliga liv på dessa sanningar, göra mina muskler starkare. Resten av bönen följer nedan och kan te sig kontroversiell för somliga. Jag vill absolut inte vara den där som prackar på andra min tro, jag vill visa främst i handling vad det innebär att vara kristen. Men det är en hög standard och jag är inte där ännu.


Hjälp mig nu, precis som du, anta en tjänares gestalt i allt jag gör. Jag vet vem jag är i dig och därför kan jag tvätta andra människors fötter och betjäna dem på olika sätt. Hjälp mig att vara en människofiskare som gör mitt yttersta för att försöka vinna andra människor. Hjälp mig att dela evangelium och låt mitt liv få peka på dig. Amen.

Tack Gode Gud för att jag kom i kontakt med makarna Bloom och deras bibelskola, det har redan varit till rik välsignelse, deras böcker är verkligen ögonöppnande. Ciggsuget rycker i mig, vad ska jag göra, jag vet inte vilken riktning texten för mig nu. Ner till Gehenna där Djävulen och alla hans fallna änglar är inlåsta. Det är ett märkligt fenomen att Djävulen har en så stark regim på jorden samtidigt som han är inlåst i det allra djupaste. Jag vet bara att han, han som är min fiende, gör sitt bästa för att sänka mig och han lyckas ofta. Det finns garanterat mängder av felaktiga och direkt skadliga så kallade tankebyggnader som fortfarande huserar inom mig. Jag skulle utan tvekan kunna dra på lite Shining och bejubla död och elände, det är på en armlängds avstånd. Men jag väljer här och nu att inte göra det, jag väljer livet och för varje gång jag väljer livet, desto starkare blir jag. Jesus är god, han kan laga min trasiga själ, hela mina sår och stänga dörrarna för de mörka andemakterna i himlarymderna som ansätter mig ständigt. Han ger mig guds rustning, rättfärdighetens pansar, viljan att gå ut med budskapet om fred, frälsningens hjälm och andens svärd. Alla dessa välsignelser är tillgängliga för mig, denna trasiga och ofta patetiska varelse har förlänats de dyrbaraste av gåvor, det är fantastiskt. Jag börjar le när jag skriver dessa rader för jag vet att det är sant, min ande jublar och min själ sjunger. Jag får ta emot trons sköld som, när man håller den upprätt utan att tvivla, får alla Djävulens brinnande pilar att slockna. Jag är ännu ingen mästare i denna konst, ibland håller jag skölden snett, ibland tappar jag den på marken och i mina sämsta ögonblick låter jag den bara stå vid sidan av.

Jag fortsätter att sovra bland musiken jag lyssnar på, jag har blivit en sträng musikkritiker haha. Det senaste jag valt bort är psytrance som är drogförhärligande. Jag vill poängtera att det är ett högst personligt val och jag tänker inte tala illa om psytrance eller dem som lyssnar på det.
Rent generellt väljer jag bort nästan all musik som går i moll. Jag slås av hur stor andel det är av populärmusik som faktiskt har en negativ underton. Ta inte mig på orden, lyssna på någon top10 och avgör om låten är positiv eller negativ, antingen i tonsättning eller i lyrik. Jag har fått välja bort några stora favoriter och kämpar fortfarande med några. Men jag märker hur stor skillnad det gör för mitt mående att välja glädje i musik, det måste inte vara kristen musik även om mycket kristen musik är just positivt sinnad. Det finns faktiskt kristna låtar jag valt bort också.
Jag skulle kunna fortsätta ranta på men tror jag nöjer mig där, det kanske blir ett litet midnattsinlägg också, den som lever får se. Peace.