25/8

Fick idag till mig ett Bibelord ur Ordspråksboken från Gamla Testamentet, det står som följer i Kärnbibeln:

13:1 En vis son tar till sig sin fars korrigering (tuktan, tillrättavisning, justering) men en dåre lyssnar inte ens på tillrättavisning.

Jag vill absolut inte vara den som plockar russinen ur kakan så att säga utan jag läser Bibeln sådan som den är. Detta bibelord var för mig vid första anblick inte alls uppmuntrande och ville först vända mig bort från det. Men jag insåg att jag gjorde klokt i att studera vad ordet hade att säga mig.
Min far korrigerade inte mig särskilt ofta, han var på det hela taget inte en stor del av vår uppfostran.
Men det är ett minne som särskilt biter sig fast i relation till det här bibelstycket. När jag hade gått ut gymnasiet och tagit studenten med ganska så hyggliga betyg visste jag inte vad jag skulle göra av mig själv. Men pappa visste råd, han skaffade ansökningsblanketter till högskola och universitet och uppmanade mig starkt att söka en högre utbildning. Men däri ligger dåraktigheten, jag ville inte lyssna på det örat, jag gjorde det bekvämt för mig och bodde kvar hemma och levde länge ett liv i lättja vilket också är dårskap. Gud hade skapat mig till att vara en ganska känslig natur så det var inte helt underligt att jag avvisade pappas goda råd. Flytta till en ny ort och börja studera på nytt tilltalade mig inte. Men det var en dåres resonemang, det inser jag när jag läser bibelordet. Kanske var det en brist i kommunikationen mellan far och son, vi hade helt enkelt inte kommunicerat så fasligt mycket med varandra fastän vi bott under samma tak. Men jag vill ändå ta ansvar för vad mitt 19-åriga jag gjorde, att jag avvisade goda råd och vandrade en dåres väg i lättja och snabba kickar framför datorn.
Man skall givetvis inte stirra sig blind på det man upptäcker i backspegeln men nog kunde mitt liv ha tett sig mycket annorlunda om jag hade kommit i väg och studerat. Men nu blev det inte så. Lärdomen här kan mycket väl vara att bli mer inkännande och lyssna på goda råd från de som kan och vet mer än jag själv. Jag har till exempel varit rätt dålig på att hörsamma råd från läkare och kuratorer som är experter på psykisk ohälsa. Om man gräver lite under min dåliga självbild så uppträder en person som ofta vet bäst själv, till väl och ve förstås. Jag lyssnar på techno och dricker kaffe, allt i ett försök i att hålla mig vaken. Jag känner att sömnen knackar på dörren men jag gör mig själv en otjänst om jag fortsätter etablera vanor av sömn under dagens timmar. Promenad står på schemat om en timma. Bara att hålla i och hålla ut, Herren bevarar mig vart jag än går eller står.

Jag hämtar ett ord till ur Ordspråksboken 13, nu vers 10 ur Kärnbibeln:

Högmod skapar bara strider (tvister, ordstrider, tävlan, gräl) men hos dem som tar emot råd (är läraktiga) finner man vishet. [De har en ödmjuk inställning, erkänner att de inte vet allt och är villiga att lära sig mer.]

Åter igen, om man skrapar lite på ytan så finner jag ett visst mått av högmod hos mig själv. I takt med att jag blir starkare i kropp, själ och ande så förutser jag många fällor som fienden förberett där högmod kan vara en sådan. Jag känner mig själv och de stunder jag mått riktigt bra så blir jag lätt utsvävande och lite narcissistisk. Fienden jublar om jag börjar göra mig själv(eller andra för den delen) till avgudabilder. Här måste jag vara sträng och hålla mig nära Jesus och hålla upp trons sköld.
Det får inte vara tal om något avgudadyrkeri. Hur bra jag än tycker om en artist, föreläsare eller författare måste jag komma ihåg att i Herrens ögon är vi alla hans barn på lika villkor, det finns i den meningen ingen värdehierarki, vårt grundläggande människovärde är gudagivet och går ej att förhandla bort. Jag kommer nog fortsätta att hämta bibelord ur Ordspråksboken då den utmanar mig, jag tror det vore att missa en chans till fördjupade studier att bara vända sig till Psaltaren eller Jesaja där jag känner mig betydligt mer hemma och ”upplyft” av Guds ord. Ni som läser får gärna kommentera vad ni tycker om formatet för dagens inlägg. Må väl.