Karin
sålde min fasters mans guldklocka
på auktionsbyrån i de tjusigas kvarter
mitt i stan
han hade fått den när han efter många
slitsamma år i gruvan
som liten försvann hans far
med hans två storasystrar
när de var på var på väg till
julottan
isen brast
mycket brast
den morgonen
han gjorde min faster med barn
under hans unga år
min farfar gick och hämtade honom
till faster Karin
barnet kom livlös ut
- han stannade med henne
livet ut
jag fick guldklockan av Karin
när han hade gjort sitt
i denna värld
hon brydde sig om mig
när min mor inte orkade
jag - en liten olycka
ack du min moder
säg vem dig sände
till min faders säng
jag blev den barnlösa Karins
barn också
hon ville se mig leva
hon föreslog mina namn
och fann det naturligt
att ge mig guldklockan
som jag sålde till krämarna
förlåt Karin
tack Karin
du finns i mig
bredvid mig
i mina andetag
du som aldrig kom utomlands
sitt bredvid mig
här på barnavdelningen
vi färdas för din man
hörde er aldrig klaga
men det klagar i mig
är det ni som öppnar sorgen
vi som färdas för er
för din man
för din far
min farfar, som gruvan tog
alltför tidigt
för din bror
min far
hans sjukliga barndom
vi som färdas för er
går också kras
och bygger ihop oss igen
vi måste som ni härda ut
härda
försöker finnas till
också för er