En dikt i tystnaden, omsluten av mörker
Återigen omsluten av mörker
Här trivs jag i tystnaden av dysterheten
Låter mig inte förföras av dess bländande snygghet
Men stormtrivs i dess lugna atmosfär
Ty i becksvart mörker trivs jag bäst
Jag sitter eller ligger med mobilen i handen
Bländas av dess styrka när jag skriver detta
Har mina hörlurar på och diggar musiken
Den är svängig och förgyller akustiken
En mörk atmosfär runtomkring mig fyller mystiken
Dörren står på glänt för luftens momentum
Ny luft ska in medan den gamla ut
Känner svetten rinna i min panna
Jag omsluter mig av mörker återigen
Försöker skapa mig rutiner för att klara min vardag
Jag inser att jag måste fokusera på mig själv
Ta tag i mina bekymmer för att kunna stötta familjen
Jag har åtagit mig rollen att hålla ihop oss
Att få livet att fungera så gott det går
Men inget fungerar om jag inte finner mig själv
Därför jag omsluter mig i mörkret
Detta är min yoga, mitt sätt till lugn
Att skapa rutiner och träna för att klara livet
Måste bli stark så allt inte rasar samman
Behöver styrkan för att lyfta bördan på mina axlar
Sitter här i min ensamhet och njuter av tillvaron
Känner den friska luften nå mina lungor
Känner lugnet krypa in under mitt skinn
Känner lyckan till att skriva och producera
Här trivs jag i tystnaden av mörkret
Det enda ljudet är musiken
Och det enda ljuset är mobilens sken
När jag ord för ord skriver ner denna dikt