Tydlig mitt framför mig
i varje steg jag tar
Berättar hon om livet
det vackra som jag har

”Jag kommer kanske snart”
hon brukar säga så
”Men kan också vänta
du borde passa på”

Då månskensnatten kom
håglöst och förbannat
Med sotig andedräkt
döden hos mig stannat

Hon min ljusa svarta
min färggråa massa
Visar allt det vackra
lär mig om det vassa