En rödklädd ungdam släpa sig
genom snöhögar i vinternattens
tjocka snöstorm bort från den
hemska intrigen

Detta var motbjudande för
hennes rykte att bli utomäktenskapligt
med barn att ha ett oväntat möte
att hon låtit de gå så långt
hade Katherine sagt

Men Mary saknade så innerst inne
att få bli uppassad utav en man
under högtidsfirandet som närma sig

Nu befann hon sig skymundan i
stugan hon tillbringat de heta mötet
tände ett vitt vaxljus i mörket
när sista värken avtagit hade hon en
flickbaby skrikandes i famnen
hon tog av den mörkt rosenröda
vinterkappan o lindade henne i den
nynnade lugnt då barnets skrik
snart avtog o nyfiket titta upp

När de knackar på stugans dörr
sent i vinternatten ställer hon ner
barnet i kappan på trägolvet
stugdörren smäller nästan
upp från stormens vinddrag
den sista mannen hon någonsin
ville se stod i dörröppningen
Greve Grant Rivers står i dörröppningen!
Hon smäller nästan igen dörren i
ansiktet på honom när han börjar
prata om vad han att vill erbjuda

Men hans virila kropp hindrar o
lägger en stark arm vid dörröppningen
Han får upp en glimt i dom mjuka
mörkblå ögonen, han ger ett flin

- Du kan bara lossas vara min trolovade
över jul. Jag erbjuder damen
äktenskap o titel.”

Hon står en stund o tvekar över orden
betraktar hans glimt i indigo ögonen o
landar på hans markerande kropp
Han lägger en lockande smekning
på kinden som får henne nästan
rygga tillbaks!

Hon ger tills sist efter för lockelsen att
kunna komma ifrån den iskalla situationen
hon hade hos sin mor o syster när hon
blivit avvisad
och släpper in Grant i stugan
hans blick är livlig när han ser
flickebarnet o beskyddande
tar upp de i famnen
får babyn till sömns

När snöstormen lagts sig befinner
hon sig i gästrummet mittemot Grants rum
i familjegodset! I tvivel tankar kollar hon ut
på lätt snöväder i vitt rysch nattlinne
visste att de inte gick att undvika attraktionen
hon kände hon ville inte bara nöja sig med ett
kärlekslöst äktenskap o titel nu bara över julen!
hur ska han finna de när de bara uppträder
o avslöja attraktionen hon känner
på själva julafton

Hon kan inte somna i viss oro upptryckt
vid bröstet o smyger ut till grevens dörr med ett
ljus i handen när dörren flyger upp
en tår av stearin droppas till golvet
när han glatt ger ett småskratt o en kyss
över hennes förskrämda blick
hon flyr tillbaka till gästrummet med en smäll
känner sig så skamsen av hur mycket
dragning hon kände

Hon försöker underhålla Delphine
i famnen vid julmiddagen
valsmelodin ljöd i salen från musikerna
när hon uppbjuds tills dans men
kan inte längre dölja de så tar han
med till förgårdens snöfall
hon sväljer hetsad o känner
kylan biter hennes rosiga kinder
-Grant de är nåt jag måste få sagt”
hans ögon glittrar med en liten
måne i de blå av månskenet
han smeker bort en brun lock av Marys hår
hon tvekade… han spelade bra
eller var de verkligen uppträdande

Förstenad vänder hon åter
intill julfirandet när nåt i hans
blick sa att han redan visste
hur han kollade på dottern
o hur han bar henne
senare på julkvällen i snöväder
rökandes glatt på en cigarr
vänder han blicken i orden
som avslöjar de hon velat höra
när han sträcker sig efter en ask…