99e olika brev i röda stämplar
med hennes önskedrömmar
kyssta med hennes tyst onda
släpande hjärtslag varje minut

Julkören sjöng redan
från gata till gata med guldbjällror
som ringde ut jul
bland vännerna alla
par hand i hand
ensam bland ljusen av
renfigurer o ljusslingor

Kanske var de ändå hopplöst
att önska när allas skratt eka
när hon sjönk ihop som en
bruten juldekor
hon kände tårarna
tanken på att om en kort kort
stund skulle änglarna börja sjunga

Alla 99e dala ner
överst i högen när
tomten prioriterade dom
vanliga vita breven nederst som alla år
alverna la gåvor i bruna säckar
när ett utav dom röda stämpelbreven
glittrande dalade ner i en av säckarna

I strålande månsken omslutet i safirblått
svävar en röd släde raskt i snövindar
en slarvigt knuten säck går upp
brevet landar öppnat i knät
en skärva stack till av nära erfarenhet
tårar faller från hans kind i lyktans sken
blåser en vinterkyss
mot hennes tårade brev

Hon fäster blicken mot torgets julgran
tårarna försvinner
springandes mot honom
nästan hetsigt faller
när änglarna börjar sjunga
och någonstans på himmeln sveper
släden förbi med tomten i stolthet
mot henne blåser en julkyss…