Ängeln : Himla fint hur vårt ljuvliga par snurrar ut & in i Universum, med sina spegelbilder tätt slingrandes om varandra!!

Vaktmästaren : Nå, den där fröken & magistern återvänder väl till hotellet vad det lider, och ber om ny kula när den dammiga blivit dimmig.

Ängeln : Glasklotet blir skimrande självklart varje gång de andas över det i rätt rytm. Fungerar oftast med Ängeln i Rummet av Eva Dahlgren. Lite djupare stearin rinner i filmer, framförallt Nostalghia av Tarkovskij.

Vaktmästaren : Jag skulle rekommendera Två Ljus av Björn Afzelius, tämligen naken och skrämmande tung! Men du har väl bara testat de vanliga tusen bitarna?

Ängeln : Ni förefaller vara en hård herre med blödande sidor. Varenda vrå och gäst står under Er kontroll - ända tills Ni plötsligt accepterar vadsomhelst av vemsomhelst?!

Vaktmästaren : Tror vi träffats förr. Var det i Leonard Cohens Paper Thin Hotel, bland de brutalt smäktande styckena?? Hallå..! Nu måste jag tydligen springa och fixa badkaret som håller på att svämma över högst upp.

Ängeln : Underligt att livet möts i bägge ändar!! Hur hjässans chakra och rotens chakra pressar ut människor i total ensamhet - för att omfamna dem långt senare.

Vaktmästaren : Nån jäkel hade försökt skölja ned flera kostymer i virvelventilen! Där låg tomtedräkter och luciasärkar i en salig röra. Vaför kan inte folk nöja sig med att knapra pepparkakor?!

Fröken & Magistern i kör : Vi håller ej längre hus på jordklotet, men Lennon bor i våra hjärtan. Vi är den nionde, otänkbara repliken, som kikar in i kameran. Vår svävande nakenhet överskrider allt, innan vi stannar på noll igen.