Att helt hållet använda ett helt eget språk
Som bara jag förmår att uppskatta det
Och möta våldet från dem som vredgat förbjuder mig det
Har jag skaffat mig en högst egen anteckningsbok
Där jag antecknar mina föreställningar
Jag har beslutat att den skall försvinna med mig
På min kremering brinner den med en särskilt ljus låga
Som i grunden avslöjar alla mänskliga svagheter och dumheter
Men slutligen har jag kommit underfund med att i många fall
Är det en omöjlighet ty vem skall kunna läsa och förstå
Utan att jag i grunden kan berätta om vad jag funnit.
På deras språk.

Jag hamnar i samma dilemma som i varandets vara
Där mitt språk och begreppsbildning inte har den förmågan
Att klarlägga alltsammans.
Men strunt i det. Det är ju bara jag som kan använda den.