Så kall men sällsamt vacker
var denna gryning
då när endast dårarna
var vakna
i det där allra första
bleka gryningsljuset
där i slutet på första halvan
av hans liv
det var så många känslor
som då svallade
där på alla hans
så dunkla taburetter
han som aldrig lärt
av sina otaliga misstag
de som hade raserat hans liv
med stora kliv

så när han nu
rannsakar sitt samvete
och ser allt
som varit destruktivt
där finns så många kära
som han lämnat
och där han sorgligt nog
alltid glömt att ta farväl
för han följde mycket sällan
några goda råd
nej han höll sig oftast
till de andra dårarnas jargong
och alla dessa mörka minnen
som finns kvar
de har för all framtid
så djupt präntats i hans själ

men många av hans tårar
torkar ändå aldrig
för de har han alltid gömt
djupt där i sitt inre
just då när livets
alla små och frestande fäblesser
allt som oftast
gick till kvinnor vin och sång
men en dag
skulle förnuftet ändå segra
även om vägen dit
blev allt för lång
ja och han fick nu faktiskt
svälja all sin stolthet
för att till slut
finna kärlek… en allra sista gång

Copyright © AndLou