... tillräcklig tid
för att kunna få 
vara lite mer kreativ ...

... Det känns som om
orden visserligen räcker till
men tröttheten får dem
att streta emot
och inte riktigt 
vare sig bli
eller eller flöda
så som jag vill ...

Men en liten tröst
är i alla fall det där
med nattens fria tid
Den som ägnas sömnen
av nästan varje
klok och sund individ ...

Enligt de flesta
lika självklart
som natthimlen
tindrar stjärnklart
och att jorden är rund ...

Tycker mig dock 
vara såväl klok som sund
även om natten är den tid
då jag i min frivilligt valda
ofrivilliga ensamhet
gärna låter sömnen
till förmån för kreativiteten
få dröja ännu en liten stund ...

Efter många år
av ihärdig träning
har jag som en förläning
successivt alltmer funnit
att även sömnen i sig
periodvis kan bortprioriteras
och att metoderna för att
tröttheten besegra 
jämväl kan varieras ...

Nyttigt eller ej
så fungerar det
i alla fall för mig
lagom tills dess
gryningen släcker ut
nattens ensamhetstristess ...

Och när jag så äntligen
ger upp till slut
och låter sömnbehovet
vinna över det av mig
så skickliga uppskovet ...

Då är det som om
orden bara vill 
få all min uppmärksamhet
genom att ställa till
med en veritabelt mental kongress ...

... Intill dess 
att jag låter dem 
genom mina fingrars
dans över tangentbordet
fritt och helt oplanerat
men på något sätt likväl
förvånansvärt strukturerat
få flöda 
förmedlande allt och intet
om det mesta som händer och sker
mellan det att livet blir till
till och förbi det som blir 
när vi till slut är döda ...

Det tog rätt många år
innan datorns hårddisk
och ordbehandlingsprogrammet
kom att bli mina allra bästa vänner ...

Pennan och skrivböckerna
vilka var de jag förr brukade
med frekvent periodicitet
på något fik
med en fika 
och mången påtår
tillsammans med en cigarett ...

... saknar jag likväl 
på något förunderligt
obevekligt efterlängtande sätt ...

Men nu när jag känner
hur orden
mina allra bästa vänner
funnit sin väg till 
alla datorns ännu oskrivna
word-dokument
och visat mig
att hårddisken
och andra lagringsenheter
såväl hemma som på nätet
duger mer än väl
helt och fullt bestämt ...

Så har så även jag
förlikat mig
med hur tiden
får mig till
att förändra 
det sätt på vilket
jag befäster i skriftad form
de tankar och funderingar
som ständigt 
föds, utvecklas och blir till
kombinati0ner av 
nya och gamla ord ...

... Ord jag tidigare
behövde pennans hjälp
för att pränta ned 
i någon skrivbok 
vid ett mysigt kafé-bord ...

Men även om rökförbud
nu råder
på de allra flesta ställen
där jag tidigare funnit
mina kreativaste 
stunder och tillfällen ...

... så är det just det
som gjort att jag 
nu kan sitta här vaken
och skrifta ner mina
tankar och funderingar
till dig som läser mig ...

... mitt i den mörka
stjärnklara natt
vilken omsluter mig ...

Men pennan och skrivboken
finns likväl alltid nära mig
vart jag än i världen
råkar befinna mig ...