Jag hade precis grävt fram en mask ur jorden
när ett gammalt träd föll på andra sidan sjön
Jag ryckte till, tappade fokus
Och när jag tittade ner i jorden igen
var masken borta

Jag såg ut över den skära spegelytan
Färgerna och de långa skuggorna
Med ens var allt som i stiltje
Jag vet att skymningen inte väntar på någon
Så jag övervägde då om det vore värt
ännu ett försök