... i min drömmar
hur du dig närmar mig
genom mina allra innersta
omedvetna tankars underströmmar ...

Vaknar
lite tveksamt
jag mig trevar
försiktigt omkring ...

... men finner ingenting
som ens påminner mig
om den dig
som är ämnad för mig
nära eller ens 
inom räckhåll för mig ...

Vänder på kudden
och täcket likaså ...

... det blir liksom 
lite svalare och skönare då ...

Kryper lite längre ner
och vill bara få somna om
intill dess att du finns
nära tätt intill mig
nästa gång jag vaknar ...

Dig jag så innerligt älskar
jämväl oändligt saknar ...

Du fattas mig!