... är inte så svårt som vi tror
om än det är lättare än vi kan ana
att få dem till att göra det vi vill
att de ska göra ...

Att sätta gränser
och få barn att hålla sig inom ramarna
är fullt ut beroende av
såväl tillit, förtroende
som de tydliga konsekvenserna
av att bryta mot de regler 
om vilka man kommit överens ...

Förtroendet och tilliten
får vi genom att 
visa att barnen faktiskt 
får ta konsekvenserna ...

Men främst beror 
tilliten och förtroendet
på att de känner att vi dem älskar
och bekräftar och finns för dem
när de oss behöver ...

... och förstås att vi 
är synnerligen generösa
med kramarna ...

En del av oss föräldrar
beklagar oss över
att vi inte får
den egna tid
som vi behöver ...

Det beror på 
bristande information
innan vi en gång i tiden
försatte oss i vår aktuella
föräldrarsituation ...

Vår rätt till egen tid
avsade vi oss principiellt
den dag vi bestämde oss
för att vi ville ha barn!

Våra barn är vår 
allra högsta prioritet!

Och den förälder
som inte det inser
och inte vet
kommer en dag
som kommer
så mycket fortare
än de någonsin kan tro ...

Den dag då barnen
är vuxna
och själva äger rätt
att bestämma över
sina egna liv ...

Om vi ej
tagit hand om
våra barn
och prioriterat dem
under deras uppväxttid ...

... kommer vi
den dag när barndomen 
plötsligt är över
och de lämnar vårat bo ...

... om inte förr ...

... tvingas såväl
uppleva, se som förstå
att de oss ej längre behöver
och att vi ej är
ett önskvärt fortsatt
umgängesalternativ
i deras liv ...

- Känner ingen som helst sympati
när jag från sådan föräldrar
vilka inte prioriterat sina barn
under deras uppväxttid
och ständigt beklagat sig
över att de inte fått 
den egentid de behöver ...

... när barnen väljer bort
dem ur sina liv ...

- Varför beklaga sig
när de äntligen får
all den egentid
de någonsin kan önska sig?

Oavsett vad 
som händer och sker
i mitt framtida liv
så vet jag i alla fall
att mina älskade barn
kommer att finnas kvar
som mina bästa vänner
resten av min tid
även när de själva
kan välja vad de vill göra
och vem de vill relatera till
i sina egna liv!

Ta vara på den tid
du får med dina barn
under deras uppväxt!

Även om 18 år kan kännas länge
så kommer du den dag 
då de blir myndiga
upptäcka att den tiden
varit skrämmande kort ...

Och!
Barn ska älskas för mycket
och kramas ännu mer än så
jämväl ska de få känna
att de är de finaste vi vet i hela världen
och att vi älskar dem
oavsett hur det för dem i livet går!

Ty de behöver 
precis som vi själva 
få känna att det finns 
någon som dem behöver
och som så ock behöver
deras närvaro och uppmärksamhet få ...

Vänta inte med 
att tala om för dina barn
vad de betyder för dig
och hur mycket du älskar dem ...

.. för tiden går
och blir snabbt till 
en lång följd av i värsta fall
förlorade år ...

Tiden väntar inte på
vare sig dig eller mig
utan det handlar om
att prioritera det 
som allra mest väsentligt är
och att se till att ägna detta 
så mycket av vår uppmärksamhet
och närvaro som vi kan
den tid vi fått oss tilldelad ...

... här och nu ...

... ty vi vet inte 
hur mycket tid vi får
och än mindre
hur mycket tid som återstår ...