Orkester och tandrad
i samspel, som förspel,
med dragspel och munspel;
flöjtister som gnistor,
slår läppar som segel:
Allegro och kropp!

Klockspel, skimmer,
signaler av guld;
dyner och strängar
lirkar glissandi
som sjöar, som skum.
O stringendo!

Munstyckets överton,
– dolce, con fuoco! –
trancherar glödgat
skyar av himlahimlar,
trängs med intensiv klarhet
oklar i dimma med röda
kanoner i kanon med fuga,
kvadrupelfuga som snärt med
lingonröd hud och trummor
bultar och bultar som skruvar
med muttrar som muttrar
i munstyckets tandrad där
valthornet spricker och
skrymslen bultar i dur
och i moll och i dur
– ritardando –
och i moll
al dente
al fine