sociala spel
gissningslekar
tvetydigheter

orden draperade
i ängslig förljugenhet,
inställsamt anpassade
till grupp eller samtid

ser hur folk kråmar sig,
reserverar sig med att säga
"jag tänker att", som ett sätt
att framstå som ödmjuka,
det vill säga: det jag säger
är inte genomtänkt och
jag är beredd att ändra
det jag sa om det inte
passar dagordningen

relativ och flexibel
skall människan vara
så lyder samtidens
första bud

var en skön lirare
lös i konturerna
med kärna av deg

vad hände med
principfasthet?

är det så bra
med moralisk
flexibilitet?