Min fina, allting vaknar till liv, när du stiger över horisontens tidiga morgnar,
lyser upp hela staden med ditt charmiga, breda leende,
medan jag sjunker ner för den, på mina ljusa dar,
och roteras bland stjärnornas tystlåtna, valsande rotationer.

Min kära, tiden, den är inne nu att stiga över horisonten,
omtöckna staden av solida former av mörker,
som skapar ännu större, solida former av rörligare mörker."

Min sköna, tiden den är inne nu att avsända från horisonten,
sjunker ner för den och lyser upp stjärnornas tystlåtna samt omgrupperande formationer."