Kompassen snurrar vilt
jag står i mitten
huvudet flänger och yr
i yrhetens ystra dans
när norr blir syd och syd blir öst
öst blir väst
och väst blir svart

Jag står i mitten,
mina knän
sjunker ner mot marken,
marken, marken
och öronen tjuter
blodet droppar ifrån näsan

jag är nästan framme

men det snurrar så vilt
så vilt det snurrar,
kompassen
snurrar

Gräset är rep med snaror
gjorda för att hänga mig
blommorna är munkavlar
lysande i sina färger
för att förskjuta fokus
från mina ögon som tigger
om barmhärtighet

Ingen ser när jag kvävs
ingen hör när jag skriker
ingen slutar känna mitt hjärtas slag

Det snurrar så vilt
och kompassen
den är jag