En dikt av Ingemar Andersson, Katrineholm oktober 2024
Tangotangenterna
Pianots oblekta tangenter
spelar upp till dans
Till tango
Utan tillstånd
från erfarna bandoneonmästare
En tryckande dans
i den bleka höstkvällen
Men med uttalad begränsning
av instrumentets hel- och halvtoner.
Men det älskande paret låter sig inte hindras
i dansens virvlar
De är inte som klaviaturen bundna
utan helt gränslösa i sin kärlek
som de tre punkter som kan avsluta en text
för att antyda vad som komma skall...
Om inte denna kväll
så kanske senare.
Men det älskande paret låter sig inte hindras
i dansens virvlar
De är inte som klaviaturen bundna
utan helt gränslösa i sin kärlek
som de tre punkter som kan avsluta en text
för att antyda vad som komma skall...
Om inte denna kväll
så kanske senare.
En månfylld oktobernatt
tillbringar de älskande
i ett hus
med gamla rullgardiner
som silar bort det mesta
av det ljus som ändå kan sippra in
från månskenet.
De älskandes kroppar
har nämligen sina egna ljus
som osynligt strålar ut
lik radioaktivitet
- fast ofarligt -
och sin egen musik
långt efter det
att pianot har tystnat
i den sena höstkvällen.
Så länge deras kärlek nu varar...
er
som silar bort det mesta
av det ljus som ändå kan sippra in
från månskenet.
De älskandes kroppar
har nämligen sina egna ljus
som osynligt strålar ut
lik radioaktivitet
- fast ofarligt -
och sin egen musik
långt efter det
att pianot har tystnat
i den sena höstkvällen.
Så länge deras kärlek nu varar...