de stjärnor som följde oss och utropade ankomsten
de gömde viktiga detaljer om smärtans ursprung
smärtan är födelsens gåva
den finns som en konstant som du alltid kan räkna med
den badar i floden
i floden som är kristallklar frisk och kall
i solens starka varma ljus
i de ögon som betraktar dig medan du vaknar

alla dessa pastellfärgade väggar av moln
de väntar på att du ska vända blicken och börja förruttnelsens process

visst är himlen vacker i den klara natten?
det är detta som är stjärnornas falskhet
inget av detta utropades varken som ett konstaterande eller löfte eller ursäkt

det var en annan början
i dunkelheten -
där kom drömlika starka bilder och videofilmer
actionscener på den nylagda asfalten len och fortfarande varm
där var det puls som rusat upp
i infernaliska hettans berusande extas
men det var visst inte alls så