Poeter.se logo icon
Redan medlem?   Logga in




 
tacksam kommentar till Rune Thorsell, men även en hyllning till thelastromantichero


Poetry enthroned

There is no need for any other law than poetry,
make her the Queen of all existence in her everlasting glory,
that must outlast all that junk called vanity and ugliness
which only show up in this world to pester and pollute it
for no other good than tragedy,
the trap which all humanity so enthusiastically marches into
fooled by the deceivers of short-sightedness and fickle profit
for which sake man drowns himself in any madness and insanity
most willingly - and hardly sees himself through even afterwards.
But poetry remains, with beauty and idealism as champions,
the last romantic hero isn\'t even born yet and shall never be,
for they belong to Poetry\'s and Beauty\'s court of everlasting light
and can\'t be even tempted from their sovereignty to step down
to follow suit with this demented, ugly, sick and decayed world
which politicians think they rule, unable to get into their thick heads
that Politics is nothing but the Madness Greenhouse of Megalomania
where there are no other masters running the asylum
than the vainest power of them all,
the ultimately and completely egoistic opportunist\'s self-destructiveness.


Gör poesin till livets högsta lag,
låt henne vara drottning i sin högsta suveränitet
som måste överleva allt skräp såsom fåfänga och fulhet
som blott förekommer i vår värld för att fördärva den
med inget annat resultat än bara tragedier,
fällan som all mänskligheten så entusiastiskt vandrar ner i
grymt bedragen av den kortsiktiga vinstens flyktighet
för vilken människan själv dränker sig i vilket vansinne som helst
helt frivilligt - och lyckas ännu mindre efteråt själv genomskåda sin förryckthet.
Men poesin består, med skönhet och idealism som outslitliga drabanter,
ingen romantikens sista hjälte kommer någonsin att finnas, ty han är ej född än,
dessa hör till Poesins och Skönhetens outsläckliga äras hov av ljus
och kan ej lockas ens till att nedstiga från sin suveränitet
för solidaritetens skull med denna sjuka, fula, infekterade och ruttna värld
som de politiska dagsländorna tror sig regera, oförmögna att förstå
att Politiken bara är Vansinnets Drivhus för Megalomaner,
vilket dårhus icke drivs av någon annan kraft än den mest fåfänga av alla,
den slutgiltiga och fullständiga egoistens opportunism och självdestruktivitet.




Fri vers av Aurelio
Läst 216 gånger
Publicerad 2006-08-30 10:20



Bookmark and Share

  > Nästa text
< Föregående

Aurelio
Aurelio