I ensamhetens stillhet sållar jag mina tankar
Försöker placera dom i fack efter känslor och förstånd
Försök det någon gång
Att få kärlek och förstånd att gå ihop

En total omöjlighet

Så många gånger jag försökt intala mig själv
Att veta bättre än så
Men kärleken är oövervinnerlig
Den har inget förstånd
Går inte att stoppa i något fack

Och förståndet- skratt- ja det försvinner med kärleken

Men egentligen
Vem behöver förstånd i kärleken

Bara man älskar med förstånd