... att bjuda upp 
mig till en dans ...

... eftersom 
jag inte hade tid
eller var på väg
någon annanstans ...

När väl 
tiden för oss fanns
och jag väl
kunde och ville
prioritera 
att dansa med dig ...

... var livet
vi båda så 
hett önskade tillsammans
men för
en evighets kort sekund
tog för givet ...

... på väg 
med din själ
bortom ingenstans ...

Tiden går
och det har nu
gått en hel del år
även om
det känns som 
vore det blott igår ...

... varje ögonblick
jag din själsliga närvaro
fylla och smeka mig
känna får ...

Du påminner mig
varje sekund 
i varje liten stund
om hur väsentligt det är
att jag tar vara på
allt det som är
nu och här ...

... och att 
när jag väl
rätt chans
åter en gång får
bjuder upp till dans
den dag som är
och ej väntar
till den kommande
ovissa morgondagen ...

... då jag kanske 
åter kommer att få 
ångra vad jag
kunde ha gjort
men inte gjorde igår ...