Poeter.se logo icon
Redan medlem?   Logga in




 

Hållpunkter i kaos

 

Djävulen och hans mörka diaboliska krafter
har människor som i en liten bombsäker ask. Trygghetsnarkomanin är underbar men livet skulle kunna vara så mycket mer. Minsta förändring är helt otänkbar för man vet inte vad det skulle kunna leda till. Den låsta ytlighetens och egoismens välsignelse, förbannelse. Vänskapsrelationer som utarmas och dör.
Livet som förminskas och blir tomt och meningslöst. Den omänskliga stressen som får människorna att krevera och gå under.
Att med ett synnerligen allvarligt och fullständigt outhärdligt trötthetssyndrom
vara sängliggande 23 timmar om dygnet
med mörkläggningsgardiner. 20.000 nya
fall varje år. Demonerna som njuter av att
sparka på de som ligger i det fenomenalt fantastiska skenidylliska välfärdslandet Sverige där de nonchalanta, självgoda och lamslagna politikerna sover med öppna ögon och stortrivs med sina skyhöga löner.
De toxiska likgiltighetsattityderna. Cirka
1500 medborgare tar livet av sig per år så
att bårhusen är fulla. All den kärlek som
aldrig gavs. Nu ska vi titta på Allsång på
Skansen och vara glada. Döden är så ond
och obehaglig så den ska man inte tänka
på. Vad gott det är med jordgubbar och
glass! Familjer som är som sekter av en fullkomlig trygghet. Att bli insläppt i deras varma gemenskap är omöjligt. Speciellt
om man är en annorlunda och egendomlig
person som inte känner till normerna för beteende och de sociala koderna. Då får.man umgås med sina katter istället som
inte heller har en aning om de sociala koderna. Då får man fullt ut hänge sig åt
Gud vars kärlek och omsorg är maximal.

Den fina lilla utomordentliga flickan Luciana som blir bortglömd på stormarknaden av sina föräldrar. Bakom kläder sitter hon i en dold vrå sen en hel helg och skäms för att hon är så misslyckad och värdelös. Så kan tillvaron kännas då och då. Man existerar faktiskt men det är ingen som bryr sig, orkar eller har tid. De har mycket viktigare saker att fokusera på, till exempel shopping, TV, mobiltelefon och heminredning, och flickan börjar att förakta sig själv, vilket växlar till hat och självutplåning.
Att allvarligt gränspsykotisk vara totalt oigenkännlig, en främling som den miserabelt dysfunktionella psykiatrin, soptippen, får ta hand om. Vi har då absolut inte gjort något fel säger föräldrarna till den fina flickan understrykande och tvärbestämt. Flickan blir en framstående konstnär och poet men hennes återkommande panikångest och gränspsykos är outhärdlig. En varm och ödslig sommarnatt tar hon på sig sin makes ytterrock, fyller fickorna med stenar och går ned i Svartån. En hel poet- och konstnärsvärld sörjde henne. Kungen höll ett starkt berörande minnestal i TV då han utlyste två veckors landssorg. Begravningen följdes av hundratusentals sörjande svenskar som älskade den blott 33-åriga briljanta poeten och konstnärinnan. Hennes mamma och pappa satt på Mallis halvfulla mitt på dagen och fnös åt dödsbudet. Hon har alltid varit bisarr och egendomlig vår dotter så vi kommer inte att sakna henne.
Vi har då aldrig gjort henne något ont.




Prosa av Johan Bergstjärna
Läst 25 gånger
Publicerad 2026-07-10 18:43



Bookmark and Share

  > Nästa text
< Föregående

Johan Bergstjärna
Johan Bergstjärna