... är minst lika väsentligt 
för den sammanfattande helheten
när det gäller såväl
det konstnärliga, poetiska
som kvalitativa läsvärdheten
i vårt skrivande ...

Återger min kommentar
till Respons eminenta flöde
Nattlig insikt,
då den fick mig att känna
ett måste att uttrycka 
hur jag ser på det hela
om än i något redigerad form här nedan ...

Det är med skrivandet
som med hur vi behandlar dem
vi ser som våra vänner ...

- Att berätta och eller skriva
om det som rör det
svåra, smärtsamma
och mörka sidorna av våra liv ...

... Det såväl lockar fler läsare
som uppmärksamhet,
vilket jag tror i sig
bidrar till att göra det
till prioritet som inspirationskälla ...

Men!

- Liksom när vi berättar för en vän
att vi mår mindre bra,
befinner oss i en katastrof
eller vi upplevt liknande
mer negativa upplevelser och ting
så är det,
eller borde det iallafall så vara,
lika självklart
att vi hör av oss
när vi åter mår bra igen och allt är ok ...

Men lika självklart borde det vara
att höra av sig såväl
när det händer positiva saker i våra liv
som att då och då höra av oss
för att stämma av hur vår vän mår ...

Detsamma gäller skrivandet
när det kommer till
att bjuda in våra läsare
i vår skriftade återspegling av våra liv ...

Att vi också låter våra texter förmedla
när vi mår bra,
har funnit vad vi söker
och annat som gör oss lyckliga i våra liv ...

Men det är ju som jag känner
att det borde vara ...

- Men även om det kanske synes något naivt
så är det för mig något av det allra mest självklara!

... Av respekt
till såväl mig själv
som till mina vänner IRL
och till mina läsarvänner ...