Profundity

Why can\'t we have each other?
– And yet we have each other.
Destiny blocks our ways and seals us off
for her own purpose, it seems,
the mystery of our love,
that constantly is spurred on
and brought to darker depths
of infinite affection and intimacy
but without ever getting too close,
as if our love was more a water story
of unfathomable ocean depths
than of any fire that could burn.
Maybe it is better that way?
– Never to consume or be consumed,
but to be drowned instead
in the vastness of a sea that never ends
but only waxes all the time
in greater overwhelmingness of beauty.


Varför kan vi inte få varandra?
– Och ändå äger vi varandra.
Ödet ställer sig i vägen för vår väg och skärmar av oss
för sin egen skull, så tycks det,
för mysteriets skull i vårt förhållande,
vars kärlek därför hela tiden eggas vidare
och bringas ut på större djup
av outsäglighetens tillgivenhet och intimitet
men utan att vi kommer någonsin för nära,
som om kärleken för oss mer rörde sig om vatten
av ofattbara oceandjup
än om någon eld som kunde brännas.
Kanske det är bättre så?
– Att aldrig vare sig förbruka eller bli förbrukad,
utan snarare att drunkna
i oändligheten av ett hav som aldrig upphör
utan bara växer hela tiden
till blott större och mer överväldigande skönhet.