alla de små skira drömmarna
linneaklockor över mossan
som i sin modesta enkelhet syresatt mitt viv
veka vidjan

sen bestämde sig kommunen för att anlägga ett parkeringshus precis där
(med ett bestämt utropstecken)
!

så naiv jag var som trodde
att om jag höll ut armarna så långt det gick
och fångade allt i ett enda famntag
skulle det hindra vältarna
och grävskoporna
och allting annat tungt och slarvigt
men distinkt och obönhörligt över kroppen

en ryggrad (i synnerhet min)
är så lätt att knäcka
kota
för
kota
för
kota